Spår av glyfosat i urin
Urin är det främsta sättet att eliminera vattenlösliga kemikalier eller deras metaboliter ur kroppen. Glyfosat är vattenlösligt och våra njurar filtrerar bort eventuell glyfosat som finns i blodomloppet innan det elimineras via urin.
Människor eliminerar snabbt glyfosat ur sina kroppar [1] och efter några dagar finns lite kvar. Denna process gäller även för kemikalier som förekommer naturligt i livsmedel och vissa forskare, som är medvetna om detta, studerar [2] hur urinets kemiska sammansättning ändras efter att man ätit vissa livsmedel.
Faktum är att mätningar [3] av kaffeinmetaboliter i avfallsvatten är ett sätt att uppskatta kaffeinintaget på populationsnivå.
Glyfosat och andra bekämpningsmedel kan förekomma i livsmedel i låga halter, så kallade restprodukter. Tillsynsmyndigheter fastställer högsta tillåtna mängd för respektive bekämpningsmedel genom att fastställ högsta tillåtna resthalter (MRL-värden).
Ett MRL-värde är den högsta halt av bekämpningsmedelsrest som enligt lag tolereras i eller på enskilda grödor eller livsmedel. MRL-värden ger ett sätt att avgöra 1) om ett livsmedel kan säljas, 2) om jordbrukare respekterar anvisningar på produktmärkning, samt 3) uppskattningar av högsta halter för exponering för bekämpningsmedel i kosten inom en population.
Den tyska icke-statliga organisationen BUND (föreningen för miljö- och naturskydd – den tyska grenen av Jordens vänner) genomförde en studie [4] med titeln Fastställande av glyfosatrester i mänskliga urinprover från 18 länder i Europa.
Huvuddelen (56,1 %) av proverna innehöll inget avkännbart glyfosat, och av dem som verkligen innehöll glyfosat var den högsta halten fortfarande mindre än två mikrogram per liter (två miljarddelar). Resultaten motsvarar ett intag som ligger mer än 1 000 gånger lägre än vad EU anser vara ett godtagbart dagligt intag (0,3 mg/kg kroppsvikt per dag) och mer än 3 000 gånger lägre än motsvarande värde från Världshälsoorganisationen (1,0 mg/kg kroppsvikt per dag).
Dessa värden från Efsa och WHO är exponeringar som kan förekomma varje dag under en persons hela liv, utan att ge upphov till oro för fara för människors hälsa. Blotta avkännandet av glyfosat eller andra kemikalier i urin är inte detsamma som att människors hälsa påverkas [5].
Referenser
- John F Acquavella, Bruce H Alexander, Jack S Mandel, Christophe Gustin, Beth Baker, Pamela Chapman, and Marian Bleeke, "Glyphosate biomonitoring for farmers and their families: results from the Farm Family Exposure Study", Environmental Health Perspectives (EHP) [hämtat den augusti 2021]
- Amanda J Lloyd, Gaëlle Favé, Manfred Beckmann, Wanchang Lin, Kathleen Tailliart, Long Xie, John C Mathers, John Draper, "Use of mass spectrometry fingerprinting to identify urinary metabolites after consumption of specific foods", The American Journal of Clinical Nutrition, Volume 94, Issue 4, October 2011, Pages 981–991 [hämtat den augusti 2021]
- Emma Gracia-Lor, Nikolaos I. Rousis, Ettore Zuccato, Richard Bade, Jose Antonio Baz-Lomba, Erika Castrignanò, Ana Causanilles, Félix Hernández, Barbara Kasprzyk-Hordern, Juliet Kinyua, Ann-Kathrin McCalli Alexander L.N. van Nuijs, Benedek G. Plósz, Pedram Ramin, Yeonsuk Ryu, Miguel M. Santos, Kevin Thomas, Pimde Voogt, Zhugen Yang, Sara Castiglioni, "Estimation of caffeine intake from analysis of caffeine metabolites in wastewater", Science of The Total Environment, Volume 609, 31 December 2017, Pages 1582-1588 [hämtat den augusti 2021]
- "Determination of Glyphosate residues in human urine samples from 18 European countries": Medizinisches Labor Bremen, June 12, 2013 [hämtat den augusti 2021]
- Lars Niemann, Christian Sieke, Rudolf Pfeil & Roland Solecki, "A critical review of glyphosate findings in human urine samples and comparison with the exposure of operators and consumers", Journal für Verbraucherschutz und Lebensmittelsicherheit volume 10, pages3–12 (2015) [hämtat den augusti 2021]