Vanliga frågor

Glyfosat är ett av de mest använda verksamma ämnena i växtskyddsmedel som är avsedda att förhindra oönskad ogrästillväxt i odlade grödor. Ledande hälso- och sjukvårdsmyndigheter i Förenta Staterna, Europa, till exempel Tyskland, Australien, Syd korea, Kanada, Nya Zeeland, Japan, och i andra länder runt om i världen kommer fortsatt till slutsatsen att glyfosatbaserade produkter är säkra när de används enligt anvisningarna på etiketten.

Glyfosatbaserade växtskyddsmedel har använts på ett säkert och framgångsrikt sätt i mer än 40 år och är bland de mest grundligt studerade produkterna av sitt slag.

Honungsbin och andra nyttoinsekter spelar en avgörande roll inom jordbruket, eftersom många grödor inte vindpollineras utan är beroende av pollinerande insekter. Dessutom lever spindlar och insekter som skalbaggar och getingar av små växtätande insekter, vilket gör dem till viktiga biologiska aktörer för att hålla sjukdomar i schack.

Tillsynsmyndigheter genomför omfattande utvärderingar för att garantera att bekämpningsmedel kan användas på ett sätt som är säkert för miljön. Som en del av denna process utvärderar tillsynsmyndigheterna särskilt den potentiella inverkan på icke-målorganismer, som honungsbin. För att bedöma om de eventuellt är toxiska för honungsbin, har glyfosat varit föremål för omfattande försök både i laboratorier och ute på fältet. Dessa omfattande provningar har funnit att glyfosatprodukter inte medför någon risk för akuta eller kroniska biverkningar för honungsbin.

Glyfosat, eller N-(fosfonometyl)glycin, är ett av världens mest använda bredverkande växtskyddsmedel och står för omkring 25 % av den globala växtskyddsmarknaden. Glyfosat introducerades 1974 under handelsbeteckningen Roundup och har sedan dess marknadsförts som den verksamma beståndsdelen i hundratals växtskyddsprodukter runt om i världen.

Lär dig mer här. 

Glyphosate Renewal Group (GRG) är en sammanslutning av företag som söker få till stånd en förlängning av EU-godkännandet av det verksamma ämnet glyfosat under 2022. Medlemsföretagen i Glyphosate Renewal Group kan samla resurser och ansträngningar för att ta fram en enda dokumentation med vetenskapliga studier och information om glyfosats säkerhet.

Dokumentationen lämnades till de utvärderande medlemsstaterna och Europeiska myndigheten för livsmedelssäkerhet (Efsa), som en del av godkännandeförfarandet för ett fortsatt godkännande av glyfosat och produkter innehållande glyfosat på EU-marknaden.

För att undvika sammanblandning med tidigare glyfosatansökningar ändrade GRG i slutet av 2019 sitt namn från Glyphosate Task Force 2.

Medlemmar av GRG är Albaugh Europe SARL, Barclay Chemicals Manufacturing Ltd., Bayer Agriculture bvba, Ciech Sarzyna S.A., Crop Alliance Unipessoal LDA., Nufarm GMBH & Co.KG, Sinon Corporation och Syngenta Crop Protection AG. 

Ända sedan människor började odla grödor har växtsjukdomar och ogräs utgjort en utmaning för jordbrukare. Ogräs konkurrerar med grödorna om plats, vatten, näringsämnen och solljus. Många ogräsarter kan lätt förstöra hälften av hela skörden. Den vanliga kvickroten invaderar till exempel ofta spannmålsåkrar i Europa och kan minska skörden med upp till 60 %. Kemiska ogräsbekämpningsmetoder har alltid setts som en intressant lösning, eftersom de är relativt kostnadseffektiva och lätta att använda. Växtskyddsmedel har de senaste 60 åren därför spelat en central roll inom vår produktion av mat, foder, fiber och förnybar energi.

Växtskyddsmedel innehållande glyfosat används som bladverkande sprutmedel för att bekämpa ogräs i en lång rad olika jordbruksgrödor. De grödor i Europa som främst kontrolleras med glyfosat är bland annat spannmål, raps, sockerbetor, potatis, vingårdar, oliver, citrus och nötter för förnyelse av betesmark. För alla grödor gäller i allmänhet behandling efter skörd. I Tyskland behandlas exempelvis åtta av tio rapsfält med glyfosatbaserade växtskyddsmedel.

I flera länder i Europa används glyfosatbaserade växtskyddsmedel på närmare hälften av den odlade arealen. Genom att använda glyfosat för ogräsbekämpning har jordbrukare i Europa kunnat avstå ifrån eller väsentligt minskat användningen av traditionella metoder med plöjning. Konventionell jordbearbetning med plöjning är en energiintensiv process som släpper ut tonvis av koldioxid från marken ut i luften. Om jordbrukare tvingas gå tillbaka till sådana metoder för ogräsbekämpning räknar man med att CO2-utsläpp och förbrukning av fossila bränslen skulle mer än fördubblas, samtidigt som markerosionen skulle bli sex gånger så omfattande.

Studier som nyligen gjorts i Tyskland och Förenade kungariket indikerar att om glyfosat faller bort skulle det få betydande följder för den internationella handeln med flera europeiska vintergrödor och socker. Livsmedelspriserna skulle stiga och EU:s andel av den globala jordbruksmarknaden skulle bli mindre. Man uppskattar i själva verket att jordbrukarnas skördar skulle bli 5-40 % mindre, beroende på region, och den globala marknadsandelen för flera EU-grödor skulle bli mindre om glyfosat inte längre funnes tillgängligt.

Begränsad tillgång till glyfosat för jordbrukare förväntas även få potentiellt negativa följder för markanvändning, biologisk mångfald, utsläpp av växthusgaser och vattenkvalitet.

För jordbrukare ger glyfosatbaserade växtskyddsmedel enkel, flexibel och kostnadseffektiv ogräsbekämpning, eftersom glyfosat i flera år har bidragit till att undanröja flerårigt ogräs. Till skillnad från flera andra herbicider som påverkar vissa typer av ogräs, är glyfosat effektivt på alla slags ogräs och ger bredverkande bekämpning. Genom att använda glyfosat före sådd av ny gröda får man för många av de viktigaste grödorna i Europa, beroende på ogräspopulation och andra omständigheter, potentiellt 30-60 % högre skörd.

Dess verkan i egenskap av bredverkande växtskyddsmedel har i slutänden begränsat behovet av att använda plöjning, vilken exponerar bördig matjord för vatten- och markerosion, som ett sätt att bekämpa ogräs. Vissa studier har uppskattat att angreppssätt med plöjning är omkring dubbelt så dyra och tidskrävande som kemisk ogräsbekämpning.

Genom att bekämpa ett brett spektrum av ogräs och deras rotsystem har glyfosat eliminerat eller begränsat behovet av att plöja jordar. Tack vare sådana metoder med mindre jordbearbetning kan lantbrukare så gröda direkt på stubbåkrar.

En stor del av Europas odlade mark riskerar att utsättas för markerosion och metoder med minimal markstörning är hållbara alternativ som bidrar till att skydda marken från att förstöras och begränsar utsläpp av växthusgaser och energiförbrukningen. Flera viktiga grödor i Europa, däribland majs och sockerbetor, hanteras huvudsakligen med sådana metoder i kombination med glyfosat. Det gör glyfosat till ett populärt verktyg för många jordbrukare som bestämmer sig för att tillämpa sådana markskyddande metoder.