Det finns nya tekniker som samlar in data kring markens status på distans, analyserar de digitala bilder dessa data genererar, och använder denna information för att identifiera behovet av herbicider eller gödningsmedel på särskilda ställen på den åker som kartläggs.

Den stora fördelen med dessa tekniker är att de är mycket exakta och inte gör några ingrepp i marken, utan samtidigt medger lokalt anpassad behandling för att bekämpa ogräs som annars skulle ha hotat odlad grödas tillgång till näringsämnen, vatten och solljus, och i slutänden ha påverkat det odlade områdets produktivitet.

Möjligheten att identifiera angripna ställen och att analysera hur tjockt med ogräs där finns och vilka arter det rör sig om, innebär att man minimerar användningen av herbicider till vad som verkligen behövs för att hjälpa grödan att frodas. Detta kan, i förening med glyfosats förmåga att bekämpa ogräs under lång tid, resultera i en minskning av bekämpningsmedelsanvändningen med upp till 90 %.